När jag skriver här är det mest till mig själv jag skriver. Att försöka peppa sig själv är nog en viktig ingrediens i livet. Jag tycker det är bra att gå tillbaka i anteckningarn för att påminna sig själv om saker och ting.

Idag har  inte varit en perfekt dag. Som jag skrev igår så skulle man vara öppen för de möjligheter som kom i ens väg men tyvärr missar man vissa eller tar felaktiga beslut.

Jag vill ha hoppet som min vän. Ett hopp som aldrig sviker en, ett hopp som är starkt och kan ta mig förbi de knöliga ställena. ett hopp som står där och bara väntar på att man ska gripa tag i det. Det kan också vara att man erkänner sina fel och brister. Vi säger säkert saker varje dag som vi ångrar djupt. Därför säger jag : förlåt mig, man är bara en vanlig enkel människa som gör sitt bästa för att låta livet fortsätta framåt!

Tron, Hoppet och Kärleken, men störst av dem är Kärleken  

Kram nilla